Svensk ordbok 2009, webbversion
verb försonade försonat
för·son·ar●bli vänner igen
efter period av osämja
komm.de har försonat sig efter många års bitter fiendskap○äv.bli vän igen
hon har försonat sig med sin far○äv. bildligtbörja acceptera
han har försonat sig med sitt ödeförsona sig med ngn/ngt, ngra försonar sigsedan 1522Peder Månssons Strids-Konst och Strids-LagSubst.:försonande,
försoning